“Redan nu finns det miljöbilar enligt nästa definition på alla drivmedel, i alla storleksklasser, fram-, bak- och fyrhjulsdrivna och från dryga tiotalet bilmärken. Alla kan välja miljöbil också med den skärpta definitionen”.

Bilar från det sista året innan en bilmodell ersätts av en ny kan vara ett bra köp av två skäl. Hos en mogen modell brukar många barnsjukdomar vara åtgärdade. När en ny modell lanseras sjunker också priset på föregångaren.

- Se till att förbereda dig innan du går ut och tittar.
Du kan t.ex. på internet få en bild av priser och utbud genom att besöka olika bilwebbplatser.
på Konsumentverkets webbplats finns bland annat Bilkalkylen, där du kan räkna ut vad det kostar att äga och köra olika bilar.
Här finns också begbilguiden där du kan läsa om besiktningsresultat, säkerhetsutrustning, tekniska data, miljöegenskaper, cirkapriser och mycket annat.

- Titta på besiktningsresultaten. En bil med många röda markeringar kräver förmodligen många reparationer och blir både besvärlig och dyr att äga.

Innan du slår till: kontrollera vilket skick bilen är i! Gärna med hjälp av en checklista, så att du inte missar något viktigt.
En annan möjlighet är att låta testa bilen hos någon oberoende teststation. Till exempel hos Bilprovningen eller någon av Motormännens teststationer.
Det är en liten kostnad i sammanhanget och ett sätt att undvika en dålig affär.

Du kan också fråga tidigare ägare. Via Bilregistret går det att få tag på de tre senaste ägarna till en bil.

- En som ägt bilen tidigare kan ge värdefulla upplysningar. Han eller hon har ju redan sålt den och har ingen anledning att undanhålla något, säger Göran Andersson.

Om du köper av en bilhandlare ska du se till att få en varudeklaration ifylld och underskriven.
Se till att få allt som du och säljaren kommer överens om inskrivet i ett köpekontrakt.

Under våren 2009 hade 111 grupper från elva olika länder anmält sig till
tävlingen. Efter den första utslagstävlingen i april 2010 återstod 27 fordon. I
nästa tävling i slutet av juni sorterades fler bort, så att endast tolv team
fanns representerade i finalen i september 2010. Vinnaren blev familjebilen “The
very light car” från Edison2 som klarade alla krav.

Bilen drivs av etanol och har en topphastighet på
160 km/h. Även flera elbilar i denna klass var mycket konkurenskraftiga men föll
på kravet att de skulle gårminst 322 kilometer på en uppladdning/tankning och
kunna accelerera från 0 till 97 km/h på mindre än 15 sekunder.

Utöver vinnaren så delade man även ut pengar till
två andra team som vardera fick 2,5 miljoner dollar.

I denna klassen handlade det om mindre tvåsitsiga
bilar för kortare turer på upp till 161 kilometer. Men även här handlar det om
fordon med sluten kupé, plats för två fullvuxna män, lyktor, signalhorn,
vindrutetorkare och vad som annars hör till en bil.

Vinnare här var fyrhjuliga Wave II från Li-ion Motors där två personer sitter sida vid sida, samt den
tvåhjuligaE-Tracer 7009 från X-Tracer Team där två personer sitter i i rad.

Dessa elektriska bilar kan köras 80 kilometer respektive 87 kilometer på den
mängd energi som finns i en liter bensin och har en räckvidd på ca 240km.

Effektiv motor
Det gäller att utnyttja drivmedlet så bra som möjligt. Elektriska motorer är betydligt effektivare än förbränningsmotorer, som maximalt kan utnyttja 43 procent av energin i bränslet.

Luftmotstånd
Luftmotståndet står för en stor del av en bils energiförluster. Därför måste den designas så att luften ger minsta möjliga motstånd. Bilens aerodynamik förbättras till exempel med en minimal frontyta.

Rullmotstånd
Friktionen mellan däck och vägbana kostar massor av energi. Här spelar valet av däck stor roll, men det gäller i hög grad också att minska friktionen i stötdämparna och i de mekaniska delarna.

Mätsystemet innebär att det går att se hur stor risken är att is utvecklas på en väg under de närmaste timmarna vilket är till stor hjälp för dem som sköter vägunderhållet. På så sätt kan man anpassa mängden salt efter behov.

För att tekniken ska fungera krävs att IR-termometrar och IR-kameror monteras på de hundratals väderstationer som finns runt om landet. I kombiniation med små kylelement i vägen ska utrustningen sedan mäta och varna för isbildning.

Mätsystemet väntas kunna ge stora kostnadsbesparingar eftersom det effektiviserar vinterväghållningen säger Mats Riehm.

Antisladdsystem är också betydelsefullt för att förhindra olyckor och undersökningen visade att kombinationen av odubbade vinterdäck och frånvaron av antisladdsystem gav den största risken att drabbas av olyckor.

Kritiken mot dubbdäck är att de avger förhållandevis grova inandningsbara partiklar, men man har även mätt upp förekomsten av mycket mindre partiklar som kan jämföras med avgasutsläppsartikar.

Dock har det visat sig att även odubbade nordiska vinterdäck, ger upphov till mycket små partiklar som kan jämföras med avgasutsläppspartiklar, vid sidan av de grövre partiklarna. De små nanopartiklarna bedöms i allmänhet som farligare än de grövre, eftersom de har lättare att leta sig ut i blodomloppet.

Partiklar i storleksordningen 10-50 nanometer kommer enbart från dubbdäck som alltid ger upphov till partiklar, medan partiklar som är ännu mindre har påträffats när man har testat vissa odubbade nordiska däck. De partiklarna förekommer i samma mängd som dubbdäckspartiklarna.

Så debatten kommer fortsätta, men slutsatsen om man ska välja dubbat eller inte beror nog på var man bor och vad bilen används till. Om man har en bil med antisladdsystem och mest kör på stora vägar i syd eller mellansverige, eller i storstäder kan man känna sig trygg med odubbat, medan det är förenat med förhöjd skaderisk att köra odubbat utan antisladdsystem på snöiga och isiga vägar.

Tidigare har äldres sjukdomsrisk vid till exempel demens eller stroke lyfts fram, men man menar nu att också bland unga och medelålders finns sjukdomar inblandade som man tidigare inte diskuterat ordentligt t.ex. ADHD.

I hälsodeklarationen skall man då på heder och samvete berätta om till exempel vilka sjukdomar man har, om man har legat på sjukhus sedan körkortet förnyades förra gången och om man äter några läkemedel.

Trafikverket inför nu mobila kameror som ska göra det svårare att i förväg veta var hastighetskamerorna står.  De mobila fartkamerorna införs initialt på fem nya vägsträckor. Det handlar om ett 40-tal platser och sedan har man 13 kameror som kan flyttas runt från dag till dag.  Utöver detta har polisen 25 mobila kameror som kan användas vid manuella fartkontroller.

Det finns redan över 1 000 fasta fartkameror runt om i landet i dag. På ett par ställen kompletterar det redan placerade fasta kameror.

Med de mobila kamerorna blir överraskningsmomentet bli större och bilisten tvingas sänka farten på hela sträckan. Till det kommer lägre kostnader eftersom det behövs färre kameror.